tyrk

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tyrk  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tyrk tyrken tyrker tyrkene
Genitiv tyrks tyrkens tyrkers tyrkenes

tyrk m

  1. turk
    banne som en tyrk
    svära som en borstbindare
    sint som en tyrk
    arg som en geting
    Synonymer: osman, tyrker
    Besläktade ord: Tyrkia, tyrkisk

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tyrk  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tyrk tyrken tyrker tyrkerne
Genitiv tyrks tyrkens tyrkers tyrkernes

tyrk u

  1. turk
    bande som en tyrk
    svära som en borstbindare
    Synonymer: osman, tyrker
    Besläktade ord: Tyrkiet, tyrkisk

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av tyrk  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ tyrk tyrken tyrkar tyrkane

tyrk m

  1. turk
    sint som ein tyrk
    arg som en geting
    Synonymer: tyrkar
    Besläktade ord: Tyrkia, tyrkisk