utlämning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av utlämning  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ utlämning utlämningen utlämningar utlämningarna
Genitiv utlämnings utlämningens utlämningars utlämningarnas

utlämning

  1. (juridik) det att utlämna någon
    Besläktade ord: utlämna
    Diverse: Ej att förväxla med "utelämning".
    Se även: avvisning, deportation, exil, landsförvisning, utvisning

Översättningar[redigera]