hindra
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Verb
| Böjningar av hindra | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | hindra | hindras |
| Presens | hindrar | hindras |
| Preteritum | hindrade | hindrades |
| Supinum | hindrat | hindrats |
| Imperativ | hindra | – |
| Particip | ||
| Presens | hindrande, hindrandes | |
| Perfekt | hindrad | |
hindra
- (transitivt) stoppa (någon) (från att göra något)
- Titta, här hindrar dammen vattnet från att rinna fritt.
- Jag hann precis att hindra honom från att kasta ut teven genom fönstret.