kaos
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Svenska [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av kaos 1 | Singular | Plural | ||
|---|---|---|---|---|
| neutrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
| Nominativ | kaos | kaoset | kaos | kaosen |
| Genitiv | kaos | kaosets | kaos | kaosens |
| Böjningar av kaos 2 | |
|---|---|
| neutrum | Singular |
| Nominativ | kaos |
| Genitiv | kaos |
kaos 1
- uttal: /kaʊs/
- tillstånd av total förvirring och oreda
- (matematik) benämning på fenomen där en liten störning förstärks med tidens lopp
- en osynlig kraft som tros styra universum
kaos 2
- uttal: /ˈkɑː.ɔs/
- (mytologi) den i grekisk mytologi ursprungliga och oändliga världsrymden
Varianter [redigera]
- kaos 2