nobel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även Nobel.

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av nobel  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum nobel
Neutrum nobelt
Bestämd
singular
Maskulinum noble noblare noblaste
Alla nobla noblaste
Plural nobla noblaste
Predikativt
Singular Utrum nobel
Neutrum nobelt noblare noblast
Plural nobla
 
Adverbavledning nobelt

nobel

  1. förnäm, fin, ståtlig
  2. ädel, storsint

Etymologi[redigera]

I svenskan sedan 1641, av franska noble med samma betydelse (därav även engelska noble), eller från denna via högtyska nobel, av fornfranska noble, av latinets nobilis "känd", "berömd, "ansedd", "förnäm", "av högre börd", av äldre gnobilis, ordagrant "som går att känna till", från gnoscere, "veta", "känna", av den urindoeuropeiska roten *gno- (jämför med bland andra engelska know, grekiska gignōskein, "lära känna", och därav gnōsis (därav gnosis, diagnos, prognos), samt ryska знать, znat, "veta").

Översättningar[redigera]

Se även[redigera]

Polska[redigera]

Substantiv[redigera]

nobel m

  1. nobelium