fin

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

[redigera] Svenska

[redigera] Adjektiv

Böjningar av fin  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum fin
Neutrum fint
Bestämd
singular
Maskulinum fine finare finaste
Alla fina finaste
Plural fina finaste
Predikativt
Singular Utrum fin
Neutrum fint finare finast
Plural fina
 
Adverbavledning fint

fin

  1. av hög kvalitet: fin mat; (i sammansättningar) som passar till festliga sammanhang: finskor, finporslin, finklädd; om en person som anses framstående eller god karaktär: en fin människa; allmänt om något positivt
    På det här konditoriet serveras enbart de finaste chokladtryfflar.
    Jag ska gå på finmiddag med min pojkvän.
    Du är en fin kille, du.
    Hon har en så himla fin klänning.
  2. om något litet eller delikat, särskilt vanligt i sammansättningar: finmaskig, finjustera, finmekanisk; i mer abstrakt betydelse: fin ironi; mycket tunn
    Mekaniken i den här klockan är ytterst fin.
    Det är en mycket fin skillnad mellan demokrati och populism.
  3. om något som har hög social ställning
    Hon är en fin flicka som aldrig slåss eller svär.

[redigera] Etymologi

  1. Sen yngre fornsvenska fin, av fornfranska fin "avslutat; fulländad", till latinsk finis "gräns". Besläktat med definiera, final, finemang, finess, finito, raffinera.
  2. Sen 1733. Samma som 1.
  3. Sen yngre fornsvenska. Samma som 1.

[redigera] Synonymer

  1. förträfflig, högklassig, utmärkt, ypperlig
  2. delikat, liten, raffinerad (om abstrakt betydelse)
  3. förnäm, väluppfostrad

[redigera] Antonymer

  1. ofin, ful (vardagligt, skämtsamt)
  2. grov
  3. gemen, ouppfostrad

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Översättningar

[redigera] Engelska

[redigera] Substantiv

Böjningar av fin  Singular Plural
Nominativ fin fins
Genitiv fin's fins'

fin

  1. fena

[redigera] Franska

[redigera] Adjektiv

Böjningar av fin  Singular Plural
Maskulinum fin fins
Femininum fine fines
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

fin

  1. fin; ej grov


[redigera] Substantiv

Böjningar av fin  Singular Plural
Femininum fin fins

fin

  1. slut
  2. döden

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Spanska

[redigera] Substantiv

Böjningar av fin  Singular Plural
Maskulinum fin fines

fin

  1. slut
  2. syfte

[redigera] Besläktade ord

[redigera] Sammansättningar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Deltagande
Verktygslåda
På andra språk