fin

Svenska

Adjektiv

Böjningar av fin		Positiv	Komparativ	Superlativ
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	fin	▲
	Neutrum	fint	▲
Bestämd singular	Maskulinum	fine	finare	finaste
	Alla	fina	▼	finaste
Plural		fina	▼	finaste
		Predikativt
Singular	Utrum	fin	▲	▲
	Neutrum	fint	finare	finast
Plural		fina	▼	▼
Adverbavledning		fint

fin

• uttal: /fiːn/

1. av hög kvalitet: fin mat; (i sammansättningar) som passar till festliga sammanhang: finskor, finporslin, finklädd; om en person som anses framstående eller god karaktär: en fin människa; allmänt om något positivt

   På det här konditoriet serveras enbart de finaste chokladtryfflar.

   Jag ska gå på finmiddag med min pojkvän.

   Du är en fin kille, du.

   Hon har en så himla fin klänning.

2. om något litet eller delikat, särskilt vanligt i sammansättningar: finmaskig, finjustera, finmekanisk; i mer abstrakt betydelse: fin ironi; mycket tunn

   Mekaniken i den här klockan är ytterst fin.

   Det är en mycket fin skillnad mellan demokrati och populism.

3. om något som har hög social ställning

   Hon är en fin flicka som aldrig slåss eller svär.

Etymologi

1. Sen yngre fornsvenska fin, av fornfranska fin "avslutat; fulländad", till latinsk finis "gräns". Besläktat med definiera, final, finemang, finess, finito, raffinera.
2. Sen 1733. Samma som 1.
3. Sen yngre fornsvenska. Samma som 1.

Synonymer

1. förträfflig, högklassig, utmärkt, ypperlig
2. delikat, liten, raffinerad (om abstrakt betydelse)
3. förnäm, väluppfostrad

Antonymer

1. ofin, ful (vardagligt, skämtsamt)
2. grov
3. gemen, ouppfostrad

Sammansättningar

• finkalibrig
• finkrog
• finkultur
• finlemmad
• finmaskig
• finmotorik
• finsmakare

Översättningar

högklassig  

tyska: fein (de), edel (de), schön (de)

delikat, liten  

engelska: fine (en)

tyska: fein (de), filigran (de)

med hög social ställning  

tyska: vornehm (de), edel (de)

Engelska

Substantiv

Böjningar av fin	Singular	Plural
Nominativ	fin	fins
Genitiv	fin's	fins'

fin

1. fena

Franska

Adjektiv

Böjningar av fin	Singular	Plural
Maskulinum	fin	fins
Femininum	fine	fines
Kompareras med plus resp. le/la/les plus.

fin

• uttal: /fɛ̃/

1. fin; ej grov

Substantiv

Böjningar av fin	Singular	Plural
Femininum	fin	fins

fin

• uttal: /fɛ̃/

1. slut
2. döden

Besläktade ord

• finir

Spanska

Substantiv

Böjningar av fin	Singular	Plural
Maskulinum	fin	fines

fin

• uttal: /fin/

1. slut
2. syfte

Besläktade ord

• finir

Sammansättningar

• al fin
• en fin
• fin de semana
• por fin