nyckel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
nyckel

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av nyckel  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ nyckel nyckeln nycklar nycklarna
Genitiv nyckels nyckelns nycklars nycklarnas

nyckel

  1. redskap, vanligen av metall, avsett för att öppna och stänga ett lås
    1879 August Strindberg: Röda rummet Borg tog fram en nyckel, öppnade glasdörren och gick in.
  2. verktyg för att vrida runt någonting, till exempel en skruv, eller att dra upp en uppdragbar maskin, till exempel ett mekaniskt ur, eller en uppdragbar leksak
  3. (överfört av 1.) någonting (ibland abstrakt) som kan öppna upp något eller som är ett (abstrakt) verktyg för att komma åt något
    2008 Fondmarknaden.se Riskspridning av fonder [är] nyckeln till framgång.
  4. (musik) knapp eller tangentmusikinstrument, t.ex. klaver, nyckelharpa

Etymologi[redigera]

Av fornsvenska nykil, äldre lykil. Jämför isländska lykill (yngre: nykill), norska nykel, lykel, äldre danska nøgel, danska nøgle, danska dialektala løgle. Av urnordiska *lukila-, med instrumentalsuffixet -il, av urgermanska *lūkan (”stänga”).[1] Besläktat med engelska lock, svenska lucka.

Hyponymer[redigera]

redskap för att öppna lås
verktyg

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, 1922