språk

Svenska

Substantiv

Böjningar av språk	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	språk	språket	språk	språken
Genitiv	språks	språkets	språks	språkens

språk

• uttal: /sproːk/

1. (lingvistik) kommunikationsmedium medelst mänskligt tal eller andra symboler

   Synonymer: tungomål

Sammansättningar

anspråk bantuspråk barnspråk fackspråk hemspråk huvudspråk skriftspråk språkas språkbarriär språkbegåvad språkbegåvning språkbehandling språkbehärskning språkblandning språkbruk språkbrukare språkcentrum språkdräkt språkexpert språkfamilj språkfascism språkfascist språkfel språkfilosofi språkfilosofisk språkform språkforskare språkforskning språkfråga

språkfrändskap språkfärdighet språkförbistring språkfördärv språkförnyelse språkförståelse språkgemenskap språkgeografi språkgeografisk språkgranskning språkgroda språkgrupp språkgräns språkhistoria språkhistorisk språkinlärning språkklyfta språkkonflikt språkkonstnär språkkonsult språkkunnig språkkunnighet språkkunskap språkkurs språkkänsla språklaboratorium språklektion språklig språkljud språklåda

språklära språklärare språkman språkmelodi språkmiljö språkmässig språknorm språknämnd språkområde språkpolis språkpolitik språkproblem språkprov språkpsykologi språkreform språkregel språkrensning språkresa språkriktig språkriktighet språkrubbning språkrykt språkrör språksam språksamhet

språksinne språksociologi språkstrid språkstruktur språkstuderande språkstudier språkstund språksvårigheter språkteori språktillägg språkträning språkundervisning språkutbildning språkutveckling språkvetare språkvetenskap språkvetenskaplig språkvetenskapsman språkvidrig språkvidrighet språkvård språkvårdande språkvårdare språköra språkövning talspråk turkspråk urspråk vardagsspråk

Översättningar

kommunikationsmedium

Översättningar  

afrikaans: taal (af) baskiska: hizkuntza (eu) bokmål: språk (no) n bretonska: yezh (br) f cherokesiska: ᎦᏬᏂᎯᏍᏗ (chr) (gawonihisdi) danska: sprog (da) n engelska: language (en) esperanto: lingvo (eo) estniska: keel (et) finska: kieli (fi) fornengelska: spræc (ang) f franska: langue (fr) f färöiska: mál (fo) n, tungumál (fo) n gotiska: 𐍂𐌰𐌶𐌳𐌰 (got) f (razda) grönländska: oqaatsit (kl) hawaiiska: ʻōlelo (haw) hebreiska: שפה (he) f (safá), לשון (he) f (lashón) iriska: teanga (ga) isländska: tungumál (is) n, mál (is) n, tunga (is) f italienska: lingua (it) f japanska: 語 (ja) (ご (ja), go) kroatiska jezik (hr) m

jiddisch: שפּראַך (yi) f (shprakh), לשון (yi) n (loshn) korniska: yeth (kw) kymriska: iaith (cy) f lakota: iyápi (lkt) lingala: lokóta (ln) manx: çhengey (gv) meänkieli: kieli (fit) nederländska: taal (nl) nordsamiska: giella (se) nynorska: språk (nn) n persiska: زبان (fa) polska: język (pl) m portugisiska: idioma (pt) f, língua (pt) f rusinska: язык (rue) m (jazýk) ryska: язык (ru) m sango: sarä (sg) sanskrit: भाषा (sa) f (bhāṣā) skotsk gäliska: cànan (gd) f, cainnt (gd) f spanska: idioma (es) f, lengua (es) f tyska: Sprache (de) f ungerska: nyelv (hu)

Bokmål

Substantiv

Böjningar av språk	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	språk	språket	språk	språkene, språka
Genitiv	språks	språkets	språks	språkenes, språkas

språk n

• uttal: /sprɔːk/

1. språk

Nynorska

Substantiv

Böjningar av språk	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	språk	språket	språk	språka, språki
Genitiv	språks	språkets	språks	språkas, språkis

språk n

1. språk