ár

Bottniska

Substantiv

ár n

• uttal: /óːɾ/, /ɒ́ːɾ/

1. (tidsuttryck) år

   Ér eð ársĭns (kurn) heller ér eð borti fjórðeð?

   Är det av årets (korn) eller är det av fjolårets skörd (t. ex. om mjöl)?

   Vanliga konstruktioner: át áre

   Etymologi: Av fornnordiska ár.

   Grammatik: Nom. bfsg. árĕð, dat. obfsg. áre, bfsg. áren, gen. ársĭns, nom. pl. ár, bf. árę̆, dat. pl. árum.

   Varianter: jár

   Sammansättningar: áratał, árbǽr, árgang, ársvið, árum, árveg, fyrár, fyræneár, óár, nýár

   Besläktade ord: áres

Fornnordiska

Substantiv

ár 1 n

1. år

   at ári

   nästa år

   telja árum

   räkna tid genom år

2. välstånd, överflöd, fruktbarhet

   þá var ár um ǫll lǫnd

   sedan var goda år i alla länder

3. a-runans namn

ár 2 f

1. åra

   draga skip á árum

   att driva båten med åror

   þungr undir árum

   tung under årorna, tungdragen

   draga árar um (...)

   tävla om (...)

   koma eigi ár sinni fyrir borð

   att vara återhållsam

   Sammansättningar: áraburðr, áragangr, áraglam, áralag

ár 3 n

1. begynnelse

   ár var alda

   förr i tiden

   at morgins ári, um morguninn í ár

   tidigt om morgonen

Adverb

ár

1. fordom
2. tidigt

   ár um morguninn

Färöiska

Substantiv

ár

1. år

Isländska

Substantiv

Böjningar av ár	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ár	árið	ár	árin
Ackusativ	ár	árið	ár	árin
Dativ	ári	árinu	árum	árunum
Genitiv	árs	ársins	ára	áranna

ár

1. år