runa

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av runa  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ runa runan runor runorna
Genitiv runas runans runors runornas

runa

  1. en typ av äldre skrivtecken
    Sammansättningar: begreppsruna, bindruna, dalruna, hälsingeruna, isruna, korsarmsruna, kortkvistruna, långkvistruna, lönnruna, manuskriptaruna, orchonruna, runalfabet, runologi, runrad, runskrift, runstav, runsten

Översättningar[redigera]