återfall

Svenska

Substantiv

Böjningar av återfall	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	återfall	återfallet	återfall	återfallen
Genitiv	återfalls	återfallets	återfalls	återfallens

återfall

1. det att åter hamna i ett icke-önskvärt tillstånd, t.ex. sjukdom eller brottslighet; det att återfalla

   Råoljepriset gjorde nya återfall mot lägre nivåer.

   Sammansättningar: återfallsförbrytare, återfallsförebyggande

   Synonymer: recidiv

Översättningar

det att åter hamna i ett icke-önskvärt tillstånd

• engelska: relapse ^(en)
• polska: nawrót ^(pl) m, recydywa ^(pl) f
• portugisiska: recaída ^(pt) f, relapso ^(pt) m
• tyska: Rückfall ^(de) m