fall

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även fäll, fåll och Fall.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fall  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fall fallet fall fallen
Genitiv falls fallets falls fallens

fall

  1. (mekanik) det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt, det att falla eller ramla
    Som tur var klarade datorn fallet från bordet.
    Ekonomin befann sig en stund i fritt fall.
    Besläktade ord: falla, fallen, fälla
    Sammansättningar: börsfall, fallbesegra, fallfrukt, fallfärdig, fallgrop, fallhöjd, fallolycka, fallrep, fallrörelse, fallseger, fallskada, fallskärm, fallucka, fallverk, fallvind, knäfall, kursfall, prisfall, snöfall, stjärnfall, takfall, temperaturfall, vattenfall, överfall
  2. (polisväsen, rättsväsen, medicin) formell uppgift som skall utredas och lösas/åtgärdas
    Läkare under utbildning studerar många olika fall.
    Polisen tänker förmodligen lägga ned fallet i brist på bevis.
    Jämför: klient, mål, patient, patientärende, rättsprocess, ärende
    Sammansättningar: fallbeskrivning, försäkringsfall, rättegångsfall, rättsfall, sjukdomsfall, vårdfall
  3. händelse, tilldragelse
    I så fall vill jag avbryta operationen.
    Jämför: affär, exempel
    Sammansättningar: dödsfall, fallstudie, ifall, normalfall, nödfall, olycksfall, specialfall
    Fraser: i annat fall, i alla fall, i så fall, i bästa fall, i fall, i vanliga fall, i varje fall, i vart fall, i vissa fall
  4. besegran
    Roms uppgång och fall.
    Misstaget ledde till regeringens fall.
    Besläktade ord: falla, fallen, fälla
    Jämför: undergång
    Fraser: bringa någon på fall, få någon på fall
  5. (sjöfart) tåg som används för att hissa segel

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

fall

  1. böjningsform av falla

Bretonska[redigera]

Adjektiv[redigera]

fall

  1. dålig

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fall  Singular Plural
Nominativ fall falls
Genitiv fall's falls'

fall

  1. fall; handlingen att falla
  2. minskning, nedgång
  3. fall, besegran
  4. (amerikansk engelska) höst
    Synonymer: autumn (brittisk engelska)
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.

Verb[redigera]

Böjningar av fall  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fall falls fall
Preteritum fell
Perfektparticip fallen
Presensparticip falling, vard. fallin'

fall

  1. falla

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av fall  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fall fallið föll föllin
Ackusativ fall fallið föll föllin
Dativ falli fallinu föllum föllunum
Genitiv falls fallsins falla fallanna
  1. fall
  2. kasus
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: áhrifsfall, ávarpsfall, deildarfall, eignarfall, fjarverufall, íferðarfall, nefnifall, nærverufall, samvistarfall, staðarfall, sviftifall, tilgangsfall, tækisfall, úrferðarfall, verufall, þágufall, þolfall