Bevollmächtigter

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Bevollmächtigter 
Stark böjning - (utan artikel)
maskulinum Singular Plural
Nominativ Bevollmächtigter Bevollmächtigte
Genitiv Bevollmächtigten Bevollmächtigter
Dativ Bevollmächtigtem Bevollmächtigten
Ackusativ Bevollmächtigten Bevollmächtigte
Svag böjning - (med bestämd artikel)
Singular Plural
Nominativ der Bevollmächtigte die Bevollmächtigten
Genitiv des Bevollmächtigten der Bevollmächtigten
Dativ dem Bevollmächtigten den Bevollmächtigten
Ackusativ den Bevollmächtigten die Bevollmächtigten
Blandad böjning - (med nyckelord ein, kein osv.)
Singular Plural
Nominativ ein Bevollmächtigter keine Bevollmächtigten
Genitiv eines Bevollmächtigten keiner Bevollmächtigten
Dativ einem Bevollmächtigten keinem Bevollmächtigten
Ackusativ einen Bevollmächtigten keine Bevollmächtigten

Bevollmächtigter m

  1. syssloman
    Besläktade ord: bevollmächtigen, Bevollmächtigte, Bevollmächtigung
    Se även: Beauftragter