Erbe

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Erbe (n)
neutrum Oräknebart
Nominativ das Erbe
Genitiv des Erbes
Dativ dem Erbe
Ackusativ das Erbe

Erbe n

  1. arv


Böjningar av Erbe (m)
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Erbe die Erben
Genitiv des Erben der Erben
Dativ dem Erben den Erben
Ackusativ den Erben die Erben

Erbe m

  1. arvtagare, arvinge
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: erben, Erbin, Erbschaft
Sammansättningar: Erbkrankheit, Erbstreit, Erbteilung, Thronerbe