Moduldiskussion:de-verb

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Parametrar[redigera]

-en
Konjugation för -en 

Hjälpverb: haben

Infinitiv -en
Presensparticip -end
Perfektparticip ge-t
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich -e  du -st  er, sie, es -t 
Plural wir -en  ihr -t  sie -en 
Preteritum Singular ich -te  du -test  er, sie, es -te 
Plural wir -ten  ihr -tet  sie -ten 
Imperativ
Singular - -e ! -
Plural - -t ! -en Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich -e  du -est  er, sie, es -e 
Plural wir -en  ihr -et  sie -en 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich -te  du -test  er, sie, es -te 
Plural wir -ten  ihr -tet  sie -ten 


Konjugation för sagen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv sagen
Presensparticip sagend
Perfektparticip gesagt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich sage  du sagst  er, sie, es sagt 
Plural wir sagen  ihr sagt  sie sagen 
Preteritum Singular ich sagte  du sagtest  er, sie, es sagte 
Plural wir sagten  ihr sagtet  sie sagten 
Imperativ
Singular - sage ! -
Plural - sagt ! sagen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich sage  du sagest  er, sie, es sage 
Plural wir sagen  ihr saget  sie sagen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich sagte  du sagtest  er, sie, es sagte 
Plural wir sagten  ihr sagtet  sie sagten 


Konjugation för spazieren 

Hjälpverb: haben

Infinitiv spazieren
Presensparticip spazierend
Perfektparticip spaziert
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich spaziere  du spazierst  er, sie, es spaziert 
Plural wir spazieren  ihr spaziert  sie spazieren 
Preteritum Singular ich spazierte  du spaziertest  er, sie, es spazierte 
Plural wir spazierten  ihr spaziertet  sie spazierten 
Imperativ
Singular - spaziere ! -
Plural - spaziert ! spazieren Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich spaziere  du spazierest  er, sie, es spaziere 
Plural wir spazieren  ihr spazieret  sie spazieren 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich spazierte  du spaziertest  er, sie, es spazierte 
Plural wir spazierten  ihr spaziertet  sie spazierten 

Not:

verb som slutar med -ieren ("-era") får inget perfektprefix

-ten
Konjugation för -ten 

Hjälpverb: haben

Infinitiv -ten
Presensparticip -tend
Perfektparticip ge-tet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich -te  du -test  er, sie, es -tet 
Plural wir -ten  ihr -tet  sie -ten 
Preteritum Singular ich -tete  du -tetest  er, sie, es -tete 
Plural wir -teten  ihr -tetet  sie -teten 
Imperativ
Singular - -te ! -
Plural - -tet ! -ten Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich -te  du -test  er, sie, es -te 
Plural wir -ten  ihr -tet  sie -ten 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich -tete  du -tetest  er, sie, es -tete 
Plural wir -teten  ihr -tetet  sie -teten 


Konjugation för arbeiten 

Hjälpverb: haben

Infinitiv arbeiten
Presensparticip arbeitend
Perfektparticip gearbeitet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich arbeite  du arbeitest  er, sie, es arbeitet 
Plural wir arbeiten  ihr arbeitet  sie arbeiten 
Preteritum Singular ich arbeitete  du arbeitetest  er, sie, es arbeitete 
Plural wir arbeiteten  ihr arbeitetet  sie arbeiteten 
Imperativ
Singular - arbeite ! -
Plural - arbeitet ! arbeiten Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich arbeite  du arbeitest  er, sie, es arbeite 
Plural wir arbeiten  ihr arbeitet  sie arbeiten 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich arbeitete  du arbeitetest  er, sie, es arbeitete 
Plural wir arbeiteten  ihr arbeitetet  sie arbeiteten 


-eln/ern
Konjugation för -(l/r)n 

Hjälpverb: haben

Infinitiv -(l/r)n
Presensparticip -(l/r)nd
Perfektparticip ge-e(l/r)t
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich -e(l/r), -(l/r)e, -e(l/r)e  du -e(l/r)st  er, sie, es -e(l/r)t 
Plural wir -e(l/r)n  ihr -e(l/r)t  sie -e(l/r)n 
Preteritum Singular ich -e(l/r)te  du -e(l/r)test  er, sie, es -e(l/r)te 
Plural wir -e(l/r)ten  ihr -e(l/r)tet  sie -e(l/r)ten 
Imperativ
Singular - -e(l/r), -(l/r)e, -e(l/r)e ! -
Plural - -e(l/r)t ! -e(l/r)n Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich -e(l/r)e  du -e(l/r)est  er, sie, es -e(l/r)e 
Plural wir -e(l/r)n  ihr -e(l/r)et  sie -e(l/r)n 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich -e(l/r)te  du -e(l/r)test  er, sie, es -e(l/r)te 
Plural wir -e(l/r)ten  ihr -e(l/r)tet  sie -e(l/r)ten 


Konjugation för angeln 

Hjälpverb: haben

Infinitiv angeln
Presensparticip angelnd
Perfektparticip geangelt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich angel, angle, angele  du angelst  er, sie, es angelt 
Plural wir angeln  ihr angelt  sie angeln 
Preteritum Singular ich angelte  du angeltest  er, sie, es angelte 
Plural wir angelten  ihr angeltet  sie angelten 
Imperativ
Singular - angle, angel, angele ! -
Plural - angelt ! angeln Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich angele  du angelest  er, sie, es angele 
Plural wir angeln  ihr angelet  sie angeln 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich angelte  du angeltest  er, sie, es angelte 
Plural wir angelten  ihr angeltet  sie angelten 


Konjugation för ändern 

Hjälpverb: haben

Infinitiv ändern
Presensparticip ändernd
Perfektparticip geändert
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich änder, ändre, ändere  du änderst  er, sie, es ändert 
Plural wir ändern  ihr ändert  sie ändern 
Preteritum Singular ich änderte  du ändertest  er, sie, es änderte 
Plural wir änderten  ihr ändertet  sie änderten 
Imperativ
Singular - änder, ändre, ändere ! -
Plural - ändert ! ändern Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich ändere  du änderest  er, sie, es ändere 
Plural wir ändern  ihr änderet  sie ändern 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich änderte  du ändertest  er, sie, es änderte 
Plural wir änderten  ihr ändertet  sie änderten 


-sen/ßen/zen/xen
Konjugation för -(s, ß, z, x, c)en 

Hjälpverb: haben

Infinitiv -(s, ß, z, x, c)en
Presensparticip -(s, ß, z, x, c)end
Perfektparticip ge-(s, ß, z, x, c)t
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich -(s, ß, z, x, c)e  du -(s, ß, z, x, c)t  er, sie, es -(s, ß, z, x, c)t 
Plural wir -(s, ß, z, x, c)en  ihr -(s, ß, z, x, c)t  sie -(s, ß, z, x, c)en 
Preteritum Singular ich -(s, ß, z, x, c)te  du -(s, ß, z, x, c)test  er, sie, es -(s, ß, z, x, c)te 
Plural wir -(s, ß, z, x, c)ten  ihr -(s, ß, z, x, c)tet  sie -(s, ß, z, x, c)ten 
Imperativ
Singular - -(s, ß, z, x, c)e ! -
Plural - -(s, ß, z, x, c)t ! -(s, ß, z, x, c)en Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich -(s, ß, z, x, c)e  du -(s, ß, z, x, c)est  er, sie, es -(s, ß, z, x, c)e 
Plural wir -(s, ß, z, x, c)en  ihr -(s, ß, z, x, c)et  sie -(s, ß, z, x, c)en 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich -(s, ß, z, x, c)te  du -(s, ß, z, x, c)test  er, sie, es -(s, ß, z, x, c)te 
Plural wir -(s, ß, z, x, c)ten  ihr -(s, ß, z, x, c)tet  sie -(s, ß, z, x, c)ten 


Konjugation för hassen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv hassen
Presensparticip hassend
Perfektparticip gehasst
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich hasse  du hasst  er, sie, es hasst 
Plural wir hassen  ihr hasst  sie hassen 
Preteritum Singular ich hasste  du hasstest  er, sie, es hasste 
Plural wir hassten  ihr hasstet  sie hassten 
Imperativ
Singular - hasse ! -
Plural - hasst ! hassen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich hasse  du hassest  er, sie, es hasse 
Plural wir hassen  ihr hasset  sie hassen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich hasste  du hasstest  er, sie, es hasste 
Plural wir hassten  ihr hasstet  sie hassten 


Konjugation för schließen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv schließen
Presensparticip schließend
Perfektparticip geschließt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich schließe  du schließt  er, sie, es schließt 
Plural wir schließen  ihr schließt  sie schließen 
Preteritum Singular ich schließte  du schließtest  er, sie, es schließte 
Plural wir schließten  ihr schließtet  sie schließten 
Imperativ
Singular - schließe ! -
Plural - schließt ! schließen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich schließe  du schließest  er, sie, es schließe 
Plural wir schließen  ihr schließet  sie schließen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich schließte  du schließtest  er, sie, es schließte 
Plural wir schließten  ihr schließtet  sie schließten 


Konjugation för sitzen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv sitzen
Presensparticip sitzend
Perfektparticip gesitzt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich sitze  du sitzt  er, sie, es sitzt 
Plural wir sitzen  ihr sitzt  sie sitzen 
Preteritum Singular ich sitzte  du sitztest  er, sie, es sitzte 
Plural wir sitzten  ihr sitztet  sie sitzten 
Imperativ
Singular - sitze ! -
Plural - sitzt ! sitzen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich sitze  du sitzest  er, sie, es sitze 
Plural wir sitzen  ihr sitzet  sie sitzen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich sitzte  du sitztest  er, sie, es sitzte 
Plural wir sitzten  ihr sitztet  sie sitzten 


Konjugation för fixen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv fixen
Presensparticip fixend
Perfektparticip gefixt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich fixe  du fixt  er, sie, es fixt 
Plural wir fixen  ihr fixt  sie fixen 
Preteritum Singular ich fixte  du fixtest  er, sie, es fixte 
Plural wir fixten  ihr fixtet  sie fixten 
Imperativ
Singular - fixe ! -
Plural - fixt ! fixen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich fixe  du fixest  er, sie, es fixe 
Plural wir fixen  ihr fixet  sie fixen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich fixte  du fixtest  er, sie, es fixte 
Plural wir fixten  ihr fixtet  sie fixten 


Konjugation för piercen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv piercen
Presensparticip piercend
Perfektparticip gepierct
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich pierce  du pierct  er, sie, es pierct 
Plural wir piercen  ihr pierct  sie piercen 
Preteritum Singular ich piercte  du pierctest  er, sie, es piercte 
Plural wir piercten  ihr pierctet  sie piercten 
Imperativ
Singular - pierce ! -
Plural - pierct ! piercen Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich pierce  du piercest  er, sie, es pierce 
Plural wir piercen  ihr piercet  sie piercen 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich piercte  du pierctest  er, sie, es piercte 
Plural wir piercten  ihr pierctet  sie piercten 
  • not: Alla ord böjs som om de vore regelbundna.
  • not2: Två oregelbundna infinitiv: sein och tun

Med en modul som kan identifiera delar av ord kommer dessa parametrar behövas:

Obligatoriska
  • hjälpverb= sein eller haben
Kan behövas ibland
  • perfektprefix=, förstavelserna går inte att skilja från vanliga inledningar, beschützen, betten. De ord som slutar med -ieren fast ändå ska ha förstavelsen ge-. (-ieren motsvarar -era på svenska och modulen kan ju inte veta om ordet slutar med ändelsen -ieren eller om det bara råkar sluta med bokstäverna i-e-r-en)
  • presens indikativ singularis-rot= hos vissa verb som får oregelbunden presens indikativ singularis-rot (mögen, müssen, dürfen, sollen, wissen, wollen)
  • omljudsrot= hos vissa starka verb som får omjlud i presens indikativ 2:a och 3:e person (fahren, lesen, laufen, essen, stossen m.fl)
  • preteritum indikativ-rot= hos alla? starka verb
  • preteritum konjunktiv-rot= behövs endast för tun och sein som har avvikande infinitiv
Skillnad med dessa parametrar
  • fahren
    • nu:{{de-verb|rot=fahr|fog=|hjälpverb=[[sein]], [[haben]]|3=gefahren|5=fährst|6=fährt|10=fuhr|11=fuhrst|12=fuhr|13=fuhren|14=fuhrt|15=fuhren|26=führe|27=führest|28=führe|29=führen|30=führet|31=führen}}
    • med nya parametrar och modul: {{de-verb|hjälpverb=[[sein]], [[haben]]|3=gefahren|omljudsrot=fähr|presens indikativ-rot=fuhr|preteritum konjunktiv-rot=führ}}

föregående osignerade kommentar är från Jonteemil (diskussion • bidrag)

Bra initiativ och en bra början. Jag vet dock inte. Det behövs mycket, mycket mer information än så här för att bygga en modul. Varje del behöver synas och analyseras mycket djupare än så här. En snabb titt på w:Tyska verb och enwikts tabeller vittnar om att vår tabell är aningen underdimensionerad (nåväl, dewikt:s verkar vara ännu mindre, så kanske inte... vore bra om frågan lyfts och övervägs iallafall). Jag vet inte om det leder till någon substantiell framgång, men här är några tankar:
  • rot= (alla former av det) är lite relativt - det är inte alltid vi har använt "rot" ur en strikt grammatisk betydelse, utan på det sätt som passat mallkoden. Om inte annat så tillför det onödigt komplicerad dokumentation. Om modulkoden kan räkna ut roten är det bättre. Även med oregelbundet omljud tänker jag att det är bättre att användaren anger hela ordet för en form användaren känner till. Alltså dessa är kanske naturliga böjningsformer för en användare att ange: pres=bläst imp=blies perfpart=geblasen. Hur långt räcker det för diverse verb som har avvikande böjningsmönster?
  • prespart= och perfpart= är inarbetade parametrar för presensparticip och perfektparticip. De kan vi fortsätta använda. ~ Dodde (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 02.34 (CEST)[svara]
  • Istället för att ge användaren beskrivning på hur man ändrar ruta x eller ruta y, är det bättre att hjälpa användaren genom hela processen, genom att ställa "de rätta frågorna i den rätta ordningen". För detta krävs att man analyserar grupperna av ord. Skapar malluppsättningen utifrån detta. Och ställer frågor som är enkla att svara på och som ger tillräckligt mycket information att jobba med.
  • Viss information kanske är bra, men inte nödvändig. "Kanske"-lösningar kan vara aktuella i vissa fall.
  • hjälpverb=haben/sein känns onödigt otympligt att behöva skriva i varje mallanvändning. Kanske det kan ingå i mallnamnet de-verb-haben de-verb-sein eller kanske t.o.m. de-verb-h de-verb-s (såg ditt exempel med dubbla hjälpverb - är det egentligen fråga om olika betydelser då, eller innebär det att vi även bör ha de-verb-habensein/de-verb-hs då?) Eller är haben så vanligt, att bara hjälpverb= behöver anges när det inte är haben? Eller är de så få så att de kan byggas in i modulen så att man helt kan slippa tänka på det?
  • Malluppsättningen: vilka mallar behövs för att täcka upp alla behov som vi har. Om vi har en malluppsättning att utgå ifrån så blir det lättare att undvika missförstånd och lättare att fokusera på en problem i taget. Just nu {{de-verb}} {{de-verb-bara 3.pers-sg}} {{de-verb-bara 3.person}} {{de-verb-oregelbundet}} {{de-verb-reflexiv}} {{de-verb-starkt}}. Det saknas så vitt jag kan se samordning mellan dessa. Med en ny modul och en ny sammansättning tyska verbmallar behöver samordningen vara medveten och tydlig.
  • Jag kommer inte kunna skapa en tysk verbmodul om jag behöver ställa alla frågorna och om jag behöva upptäcka alla fallgroparna. Jag kan bidra med det tekniska, men jag kan inte tyska, så den biten kommer jag misslyckas med. Något som jag märkt är viktigt är att ha en känsla för var som är regelbundet och vad som är oregelbundet (och hur pass oregelbundet det är, på vilket sätt det är oregelbundet). Det skulle behövas minst en till med god insikt och kunnande i tyska i utvecklingen av den här mallen. Tills en sådan person finns anser jag att vi bör avvakta med skapandet av en modul (och jag tycker inte det är lämpligt att i detta läget krångla till mallen med ytterligare parametrar i väntan på det). ~ Dodde (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 02.34 (CEST)[svara]
Roten går att räkna ut automatiskt med ordet minus -en, -eln eller -ern. De enda undantagen är sein ("vara") och tun ("göra"). Angående mallar så byter jag gärna ut {{de-verb-bara 3.person}} och {{de-verb-bara 3.pers-sg}} till en parameter opers= då de mallarna används för opersonliga verb. Reflexivt används inte i de svenska mallarna och bör inte användas i de tyska heller enligt mig. {{de-verb-starkt}} behövs inte, parametrarna kan bara införas i {{de-verb}}. {{de-verb-oregelbundet}} fyller absolut ingen funktion och bör raderas. Angående hjälpverben så används haben mycket oftare än sein så haben kan vara standard och sen kan sein skrivas in när det behövs. sein används vid skiftnings- eller förflyttelseverb såsom , åka och komma.Jonteemil (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 12.22 (CEST)[svara]
@Pametzma: Ser det rätt ut?Jonteemil (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 12.29 (CEST)[svara]
Jag funderade en stund om problemet. Enligt min åsikt behövs det ingen ändring. Om man gör modifikationer på en mall består alltid faran att det händer fel på ställen man har ingen koll på. Tyska språket har många oregelbundenheter att det blir svårt att fatta alla i en enda mall. Se ovanstående exempel schließen och sitzen som är starka verb och behöver ändringar i preteritum. Själv använder jag vanligtvis bara en enda mall {{de-verb}}. Om verbet har oregelbundenheter arbetar jag med parameter. Mallarna {{de-verb-oregelbundet}} och {{de-verb-starkt}} skulle inte användas i framtid men inte raderas så länge det finns uppslag som beror på dem. Mall {{de-verb-reflexiv}} kan raderas efter alla uppslag som använder denna mall har ändrats; lyckligtvis inte så många. Mall {{de-verb-bara 3.pers-sg}} kan kanske ersättas genom en parameter och {{de-verb-bara 3.person}} kan raderas eftersom den används inte längre.--Pametzma (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 15.58 (CEST)[svara]
@Pametzma, ja, man behöver vara mycket noggrann när man gör ändringar i mallar för att dessa dolda fel inte ska uppstå. Det är viktigt att komma ihåg. Men gör man det ordentligt, drar ut listor med ord och deras respektive mallanvändningar (se t.ex. [1] så kan man få viss överblick. Tanken är inte att skapa "en enda mall", men snarare en malluppsättning (flera mallar döpta på ett sinsemellan logiskt sätt), som har en gemensam modul som grund (Modul:de-verb). Mallarnas namn blir då i sig en sorts inbyggda parametrar. Man kan läsa av vilken mall som används, hur stavningen ser ut och vilka parametrar som används, och göra bedömningar av det i modulkoden. Om det är så att alla verb slutar på -eln -ern eller -en (stämmer det, sånär som på sein och tun?), ja, isåfall behövs ingen parameter rot=. Det finns förmodligen många sådana mönster som koden själv kan räkna ut så att man slipper be användaren om klargörande, och bara be användaren om klargörande när det är tvetydigheter som bara en språkbrukare kan konstatera. Frågan är bl.a. vilka mönster och regler som finns att arbeta med (som -eln/-ern/-en-regeln), som man kan dra nytta av. ~ Dodde (diskussion) 24 augusti 2017 kl. 20.53 (CEST)[svara]

skapa en modul endast för svaga verb[redigera]

@Dodde: Jag föreslår att vi kan skapa en modul för endast de svaga verben som ska kunna vara utbytbar mot de mallar vi har nu. Man ska alltså kunna byta ut all kod i ex. {{de-verb}} mot {{#invoke:de-verb|getWikitext}} för vi har ju all nödvändig data för de svaga verben. Samma parametrar som finns i {{de-verb}} ska alltså finnas för denna modul. Om någon framöver orkar gosa sig in i de starka verben och hur de bör hanteras så kan ju den personen bygga på modulen. Tankar?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 20 november 2017 kl. 13.09 (CET)[svara]

rot-parametern ska dock kunna tas bort då alla verb förutom sein och tun slutar med -en.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 20 november 2017 kl. 13.16 (CET)[svara]
@Jonteemil Jag vet inte. Jag är inte säker på att de nuvarande parameternamnen är de bästa. Att inte ha med de starka verben i tankarna kan slå tillbaka när man ändå ska försöka få med dem senare, även om de svaga verben (som är de vanligare som jag förstått det?) bör skapa böjningsformer automatiskt i så stor utsträckning som möjligt. Om de är helt regelbundna så kanske inte bara rot= är överflödigt, utan även fog= (givet att man känner till vilka regler som styr detta). Vi behöver en del skillnad i tabellens utseende efter diskussioner om participen. Så jag känner inte att det bara är att kopiera över nuvarande utförande till en modul utan vidare, utan vissa frågor behöver nog redas ut. ~ Dodde (diskussion) 20 november 2017 kl. 23.48 (CET)[svara]