Onkel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även onkel.

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Onkel 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Onkel die Onkel
Genitiv des Onkels der Onkel
Dativ dem Onkel den Onkeln
Ackusativ den Onkel die Onkel

Onkel m

  1. morbror - mors broder
    Min mor har en bror. Han är min morbror.
  2. farbror - fars bror
    Min far har en bror. Han är min farbror.
  3. onkel manlig relativ avlägsen släkting, vanl. ej morbror el. fabror