Taumel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av Taumel 
maskulinum Oräknebart
Nominativ der Taumel
Genitiv des Taumels
Dativ dem Taumel
Ackusativ den Taumel

Taumel m

  1. yra
    Besläktade ord: taumelig, taumeln
    Se även: Rausch