aground

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Adjektiv[redigera]

aground

  1. † som ligger på botten
  2. grundad; gått på grund; båt eller liknande som fastnat

Adverb[redigera]

aground

  1. (sjöfart) som vilar på botten
    Etymologi: Format ur a- + ground; jämför med fornnordiskans á grunn.[1]

Källor[redigera]

  1. Från Hoad, TF (ed): The Oxford Library of Words and Phrases (1986). Storbritannien: Guild Publishing London.