anke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av anke  Singular Plural
Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anke anken anker ankene
Genitiv ankes ankens ankers ankenes

anke m

  1. klagomål, invändning
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Synonymer[redigera]

klagomål, invändning
överklagande

Verb[redigera]

Faktakoll: Frågetecken kring perfekt particip, finns formen ens?
Böjningar av anke 
Infinitiv anke
Presens anker
Preteritum anka, anket
Perfektum anka, anket
Imperativ ank
Particip
Presens ankende
Perfekt   (ankt)?

anke

  1. klaga
  2. vara orolig, ängslig
  3. ångra (något)
  4. (juridik) överklaga till högre instans

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

anke

  1. klagan
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av anke  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ anke anken ankar ankane

anke m

  1. klagomål, invändning
  2. (juridik) överklagande till högre instans

Verb[redigera]

anke

  1. klaga
  2. vara orolig, ängslig
  3. ångra (något)
  4. (juridik) överklaga till högre instans