anor

Svenska

Substantiv

Böjningar av anor	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	anor	anorna
Genitiv	anors	anornas

anor

1. (genealogi, plurale tantum) ursprung, förfäder

   Genom att släktforska lyckades han härleda sina anor tillbaka till vallonerna.

   Sammansättningar: anfader, anrik

Översättningar

ursprung, förfäder

• albanska: prejardhje ^(sq), trashëgim ^(sq), traditë ^(sq)
• bokmål: aner pl
• engelska: ancestry ^(en)
• franska: ancêtres ^(fr) pl
• ryska: пре́дки ^(ru) pl
• tyska: Ahnen ^(de) pl