ursprung

Svenska

Substantiv

Böjningar av ursprung	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ursprung	ursprunget	ursprung	ursprungen
Genitiv	ursprungs	ursprungets	ursprungs	ursprungens

ursprung

• uttal: ˈʉːrˌsprɵŋ

1. det ifrån vilket någonting härstammar

   Språkets ursprung är ett mycket komplicerat problem.

   Synonymer: anor (plural), genesis, grund, härstamning, härkomst, källa, rot, tillblivelse, upphov, upprinnelse

2. (kött, handel) det enskilda land ett djur är fött, levt, och slaktat i

   Ursprung: Danmark

   Sammansättningar: ursprungsbeteckning

Etymologi: Belagt i språket sedan 1528. Av tyska Ursprung.

Besläktade ord: ursprunglig, ursprungligen

Översättningar

Översättningar

• engelska: origin ^(en), source ^(en)
• finska: alkuperä ^(fi)
• franska: origine ^(fr) f
• nederländska: oorsprong ^(nl)
• polska: pochodzenie ^(pl) n
• portugisiska: origem ^(pt) f
• ryska: происхождение ^(ru)
• spanska: origen ^(es) m
• tyska: Ursprung ^(de) m