argot

Svenska

Substantiv

Böjningar av argot	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	argot	argoten
Genitiv	argots	argotens

argot

1. tjuvspråk

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1876. Av franska argot.

Översättningar

tjuvspråk

• tyska: Argot ^(de) m, Gaunersprache ^(de) f, Rotwelsch ^(de) n

Engelska

Substantiv

Böjningar av argot	Singular	Plural
Nominativ	argot	argots
Genitiv	argot's	argots'

argot

• uttal: ˈɑːɡəʊ

1. argot, tjuvspråk
2. jargong, fackspråk

Franska

Substantiv

Böjningar av argot	Singular	Plural
Maskulinum	argot	argots

argot m

• uttal: aʁ.ɡo

1. (lingvistik) slang