avföring

Svenska

Substantiv

Böjningar av avföring	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	avföring	avföringen	avföringar	avföringarna
Genitiv	avförings	avföringens	avföringars	avföringarnas

avföring

1. (fysiologi) den (vanligen fasta) slutprodukt som erhålles distalt i matspjälkningskanalen vid matspjälkning, som huvudsakligen består av avstötta tarmepitelceller, tarmbakterier och en liten (men varierande) mängd ospjälkad föda, och som normalt sett pressas ut genom ändtarmen och anus vid tarmtömning

   Patientens avföring var lös och luktade illa.

   Etymologi: Sedan 1765, av avföra i den äldre betydelsen "tömma (på exkrementer)".

   Synonymer: bajs (vardagligt), exkrementer, fekalier

   Sammansättningar: avföringsmedel

Översättningar

Översättningar

• albanska: mut ^(sq), jashtëqitje ^(sq)
• bokmål: avføring ^(no) f
• bulgariska: изпражнение
• danska: afføring ^(da) u
• engelska: excrement ^(en)
• finska: uloste ^(fi)
• franska: matières fécales ^(fr) f pl
• jiddisch: דרעק n (drek)
• katalanska: deposició, defecació, evacuació rectal
• nynorska: avføring f
• polska: kał ^(pl) m
• portugisiska: excremento ^(pt) m
• spanska: excremento ^(es) m
• tyska: Stuhlgang ^(de) m, Kot ^(de) m, Exkremente ^(de) n pl