ballade

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ballade  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ballade balladen ballader balladene
Genitiv ballades balladens balladers balladenes

ballade m

  1. (poesi, musik) ballad
  2. oväsen, larm, skandal, osämja

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ballade  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ballade balladen ballader balladerne
Genitiv ballades balladens balladers balladernes

ballade u

  1. (poesi, musik) ballad
    Etymologi: Från franska ballada (dansvisa).
  2. oväsen, larm, skandal, stök, utskällning; hyss, upptåg
    Etymologi: På 1800-talet inlånat från franska balade (promenad utan mål).

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

ballade

  1. (poesi, musik) ballad

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

ballade f

  1. ballad

Nederländska[redigera]

Substantiv[redigera]

ballade f

  1. ballad

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ballade  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ballade balladen balladar balladane

ballade m

  1. (poesi, musik) ballad
  2. oväsen, larm, skandal, osämja