bargain

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bargain  Singular Plural
Nominativ bargain bargains
Genitiv bargain's bargains'

bargain

  • uttal: (Storbritannien) ˈbɑː.ɡɪn, (USA) ˈbɑːɹ.ɡɪn
  1. kap, klipp
  2. avtal

Verb[redigera]

Böjningar av bargain  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens bargain bargains bargain
Preteritum bargained
Perfektparticip bargained
Presensparticip bargaining, vard. bargainin'

bargain

  1. förhandla, pruta, köpslå
  2. avtala
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornfranska bargaignier, möjligen ett lånord från något germanskt språk.[1]

Adjektiv[redigera]

bargain

  1. fynd

Källor[redigera]

  1. Online Etymology Dictionary: "bargain", läst 2024-01-03