bekomma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

bekomma

  1. göra intryck, beröra, bekymra, påverka
    Vanliga konstruktioner: ngt bekommer (inte) ngn; ngt bekommer ngn föga
    Fraser: (konkreta) låta sig inte bekomma; utan att låta sig bekomma
    En på grund av reor sänkt bruttomarginal tycktes inte bekomma investerarna.
  2. ha (god eller dålig) inverkan
    Fraser: (konkreta) bekomma ngn väl/illa
    Fängelsevistelsen bekom honom illa och han klagade allt oftare över smärtor i bröst och mage.
    Fraser: väl bekomme

Översättningar[redigera]