bekomma

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bekomma  Aktiv Passiv
Infinitiv bekomma bekommas
Presens bekommer bekoms (bekommes)
Preteritum bekom bekoms
Supinum bekommit bekommits
Imperativ bekom
Particip
Presens bekommande, bekommandes
Perfekt bekommen

bekomma

  1. göra intryck, beröra, bekymra, påverka
    Vanliga konstruktioner: ngt bekommer (inte) ngn; ngt bekommer ngn föga
    Fraser: (konkreta) låta sig inte bekomma (av ngt); utan att låta sig bekomma (av ngt)
    En på grund av reor sänkt bruttomarginal tycktes inte bekomma investerarna.
  2. ha (god eller dålig) inverkan
    Fraser: (konkreta) bekomma ngn väl/illa
    Fängelsevistelsen bekom honom illa och han klagade allt oftare över smärtor i bröst och mage.
    Fraser: väl bekomme
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Grammatik: Även konjunktivformen bekomme förekommer.

Översättningar[redigera]