betjänt

Svenska

Substantiv

Böjningar av betjänt	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	betjänt	betjänten	betjänter	betjänterna
Genitiv	betjänts	betjäntens	betjänters	betjänternas

betjänter

betjänt

1. person, oftast man eller pojke anställd i hushåll, som har som yrke att betjäna andra

   Synonymer: tjänare

Översättningar

Översättningar

• albanska: shërbëtor ^(sq)
• engelska: servant ^(en)
• finska: palvelija ^(fi)
• fornengelska: þeġen
• franska: servant ^(fr), serviteur ^(fr)
• italienska: servo ^(it) m, domestico ^(it) m, maggiordomo ^(it) m
• kroatiska: sluga, sluškinja f
• nederländska: hulpje ^(nl), hulp ^(nl), bediende ^(nl), knecht ^(nl) m, meid ^(nl) f
• rumänska: servitor ^(ro) m, slugă ^(ro) m
• spanska: sirviente ^(es) m, criado ^(es) m, mayordomo ^(es)
• telugu: సేవకుడు (sEvakuDu)
• tjeckiska: sluha ^(cs), služebník ^(cs), služebný
• turkiska: hizmetkar
• tyska: Helfer ^(de) m, Diener ^(de) m, Bediensteter ^(de) m, Bedienstete ^(de) f
• ungerska: szolga ^(hu)

Se även

• vara betjänt av