Hoppa till innehållet

betjent

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av betjent  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ betjent betjenten betjenter betjenterna
Genitiv betjents betjentens betjenters betjenternas

betjent

  1. (ålderdomligt) genom sjätte upplagan av SAOL (1889) ersatt av betjänt