Hoppa till innehållet

borgmästare

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av borgmästare  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ borgmästare borgmästaren, vard. borgmästarn borgmästare borgmästarna
Genitiv borgmästares borgmästarens, vard. borgmästarns borgmästares borgmästarnas

borgmästare

  1. titel för lokal befattningshavare, som idag främst används om icke-svenska förhållanden
    Vår besökare är borgmästare i den tyska staden Darmstadt.
    Synonymer: kommunalråd, borgarråd
    Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Av fornsvenska borghamæstare, borghmæstare,[1] av medellågtyska borgemester, borgermester[2].
    Besläktade ord: borgmästarinna
    Sammansättningar: borgmästarsten, byggningsborgmästare (äldre svensk befattning), handelsborgmästare (äldre svensk befattning), politieborgmästare (äldre svensk befattning), ämbetsborgmästare (äldre svensk befattning)
    Se även tesaurus: Domare, Överordnad, Ledare

Översättningar

[redigera]

Källor

[redigera]
  1. Svensk ordbok: "borgmästare"
  2. Svenska Akademiens ordbok: "borgmästare"