brottsling

Svenska

Substantiv

Böjningar av brottsling	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brottsling	brottslingen	brottslingar	brottslingarna
Genitiv	brottslings	brottslingens	brottslingars	brottslingarnas

brottsling

1. person som begår brottsliga (olagliga) handlingar

   Synonymer: förbrytare, delinkvent, kriminell, missdådare, ogärningsman

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1794.

   Besläktade ord: brottslig, brott

   Sammansättningar: medbrottsling, sexualbrottsling, skattebrottsling, vanebrottsling

Översättningar

person som begår brottsliga handlingar

• bokmål: forbryter ^(no) m
• danska: forbryder ^(da), kriminel ^(da)
• engelska: criminal ^(en)
• finska: rikollinen ^(fi)
• franska: criminel ^(fr) m criminelle ^(fr) f
• isländska: afbrotamaður m, brotamaður m
• japanska: 犯人 ^(ja) (はんにん, hannin)
• nederländska: crimineel ^(nl) m, misdadiger ^(nl) m
• nynorska: forbrytar m
• polska: przestępca ^(pl), przestępczyni ^(pl) f
• portugisiska: criminoso ^(pt) m
• ryska: преступник ^(ru)
• spanska: delincuente ^(es) mf, criminal ^(es) mf
• tyska: Straftäter ^(de) m, Straftäterin ^(de) f, Verbrecher ^(de) m, Verbrecherin ^(de) f, Krimineller ^(de), Kriminelle ^(de) f