brott

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av brott  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brott brottet brott brotten
Genitiv brotts brottets brotts brottens

brott

  1. brytning, det att bryta något
  2. ställe där brytning sker; särskilt om anläggning för gruvdrift med brytning av någon fyndighet ur marken
  3. verktyg för uppbrytning
  4. överträdelse, kränkning
  5. olaglig eller kriminell handling; förbrytelse
    När begicks brottet?

Besläktade ord[redigera]

Homofoner[redigera]

Sammansättningar[redigera]

brytning
plats
förbrytelse

Översättningar[redigera]