brott

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
brott

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av brott  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brott brottet brott brotten
Genitiv brotts brottets brotts brottens

brott

  1. brytning, det att bryta något
    Sammansättningar: avbrott, benbrott, genombrott, inbrott, inbrottssäker, sammanbrott, utbrott, glädjeutbrott
  2. ställe där brytning sker; särskilt om anläggning för gruvdrift med brytning av någon fyndighet ur marken
    Sammansättningar: dagbrott, kalkbrott, malmbrott, stenbrott
  3. verktyg för uppbrytning
  4. överträdelse, kränkning
  5. (juridik) olaglig eller kriminell handling; förbrytelse
    När begicks brottet?
    Sammansättningar: brottmål, brottsbalk, brottsbekämpning, brottsförebyggande, brottsmisstanke, brottsmisstänkt, brottsoffer, brottsplats, brottsrubricering, brottsstatistik, brottssäkerhetbrottsutredning, brottsvåg, sexbrott
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: brottslig, brottslighet, brottsling, bryta
Homofoner: brått
Se även: brottning, fortfarande brott tviveaktigt

Översättningar[redigera]

Fornnordiska[redigera]

Adverb[redigera]

brott

  1. bort
    Varianter: braut, burt