brudgum

Svenska

Substantiv

Böjningar av brudgum	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	brudgum	brudgummen	brudgummar	brudgummarna
Genitiv	brudgums	brudgummens	brudgummars	brudgummarnas

brudgum

1. man på sin bröllopsdag

   1947: Rolf de Marés svenska balett, s. 68, Rolf de Maré,Georges Rémon, Tugal Pierre m.fl. (översättning av Bengt Häger):

   Efter att i en dröm ha sett sin brudgum reser hon sig strålande och väcker sina färdkamrater.

   Etymologi: Av fornsvenska brūþgumi.

Översättningar

Översättningar

• arabiska: عَرِيس m (ʿarīs)
• armeniska: փեսա ^(hy) (pesa)
• azerbajdzjanska: kürəkən ^(az)
• bokmål: brudgom ^(no) m
• danska: brudgom ^(da)
• engelska: bridegroom ^(en), groom ^(en)
• finska: sulhanen ^(fi), ylkä ^(fi) ålderdomligt
• franska: marié ^(fr) m
• hebreiska: חָתָן ^(he) m (khatán)
• isländska: brúðgumi m
• italienska: sposo ^(it)
• japanska: 新郎 ^(ja) (shinrou), しんろう ^(ja)
• jiddisch: חתן m (khosn)
• kinesiska: 新郎 ^(zh) (xīnláng)
• koreanska: 신랑 ^(ko) (sillang)
• kroatiska: mladòženja m (a)
• kurdiska: zava ^(ku)
• kvänska: yrkä
• nederländska: bruidegom ^(nl)
• nynorska: brudgom m
• persiska: داماد ^(fa) (dâmâd)
• polska: pan młody ^(pl) m
• portugisiska: noivo ^(pt) m
• rumänska: mire ^(ro) m
• ryska: жених ^(ru) m (ženíx)
• spanska: novio ^(es)
• tjeckiska: ženich ^(cs) m
• turkiska: damat ^(tr)
• tyska: Bräutigam ^(de) m

Se även

• brud