bruka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av bruka  Aktiv Passiv
Infinitiv bruka brukas
Presens brukar brukas
Preteritum brukade brukades
Supinum brukat brukats
Imperativ bruka
Particip
Presens brukande, brukandes
Perfekt brukad
Not:

endast betydelse 2 har passiv form

bruka

  1. (modalt hjälpverb) göra något ofta eller i allmänhet
    Jag brukar alltid cykla till jobbet.
  2. använda, nyttja
    bruka jorden
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Besläktade ord: avbruka, brukare, förbruka, missbruka

Översättningar[redigera]

Älvdalska[redigera]

Verb[redigera]

bruka

  1. bruka
    Grammatik: Pres. ig, du, an bruker, (wįð) brukum, () brukið, dier bruka, pret. ig, du, an brukeð, (wįð) brukeðum, () brukeðið, dier brukeð, sup. brukað.