cuff
Engelska
[redigera]Substantiv
[redigera]| Böjningar av cuff | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | cuff | cuffs |
| Genitiv | cuff's | cuffs' |
cuff
- uttal: kʌf
- manschett
- Fraser: off the cuff
- Sammansättningar: cufflinks
- Etymologi: Av medelengelska cuffe, möjligen av medeltidslatin.[1]
- milt slag
- (vardagligt, plural) handklovar
- Synonymer: handcuffs
Verb
[redigera]| Böjningar av cuff | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | cuff | cuffs | cuff |
| Preteritum | ◀ | cuffed | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | cuffed | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | cuffing, vard. cuffin' | ▶ |
cuff
- uttal: kʌf
- slå någon milt
- (vardagligt) sätta i handfängsel