denotation

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av denotation  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ denotation denotationen denotationer denotationerna
Genitiv denotations denotationens denotationers denotationernas

denotation u

  1. huvudbetydelse; mängden av alla föremål ett ord syftar på
    Antonymer: konnotation
    Besläktade ord: denotativ, denotera
    Jämför: detonation

Översättningar[redigera]

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av denotation  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ denotation denotationen denotationer denotationerne
Genitiv denotations denotationens denotationers denotationernes

denotation u

  1. denotation
    Antonymer: konnotation
    Besläktade ord: denotativ, denotere

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av denotation  Singular Plural
Nominativ denotation denotations
Genitiv denotation's denotations'

denotation

  1. denotation
    Antonymer: connotation
    Besläktade ord: denote, denoting