ord

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
ord

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ord  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ord ordet ord orden
Genitiv ords ordets ords ordens

ord

  1. (lingvistik, lexikologi) (i talspråk) självständig språklig enhet (en del av en mening) bestående av språkljud (fonem) eller fixerad serie språkljud som uttalas i ett sammanhang (utan inre paus), och som följer språkets morfologiska regler, och som bär en fixerad, enhetlig betydelse (semantisk eller pragmatisk innebörd)), och som uppfyller en viss funktion i meningen
    Sammansättningar: (ordklasser) räkneord
    Sammansättningar: (...ord, övriga lingvistiska begrepp) formord, funktionsord, innehållsord, könsord, lånord/låneord, sambandsord, främmande ord
    Sammansättningar: (ord..., övriga lingvistiska begrepp) ordbok, ordbyte, ordböjning, ordklass, ordlista
    Sammansättningar: (orda...) ordagrann, ordalag, ordalydelse
    Sammansättningar: (övrigt) korsord, lösenord, ordbrytare, ordfall, ordfast, ordfattigdom, ordfejd, ordrik, ordväxling
  2. (lingvistik, lexikologi) (i skriftspråk) en fixerad följd av symboler (grafem) som skrivs i ett sammanhang (utan inre mellanrum) och som föreställer ett talat ord
  3. (data) den datamängd som ett RAM-minne eller dator hanterar i ett stycke
    Den här datorn har ord som är 16 bitar stora.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Synonymer: glosa, vokabel, wörd (orsamål)
Jämför: benämning, beteckning, fackord, fackterm, lexem, namn, term, uppslagsord
Besläktade ord: fåordig, orda, förorda
Se även: lexikologi, lexikon, vokabulär, morfem, morfologi
Sammansättningar: arvord/arveord, bindeord, budord, fackord, glåpord, honnörsord, mannaord, modeord, nyord, ordaccent, ordbajseri, ordbehandlare, ordbetydelse, ordbild, ordbildning, ordblind, ordblindhet, orddöv, ordfattig, ordfejd, ordfläta, ordflöde, ordfogning, ordfogningslära, ordform, ordfot, ordföljd, ordförande, ordförandeskap, ordförklaring, ordförråd, ordgeografi, ordgåta, ordhållig, ordkarg, ordklyveri, ordknapp, ordkonstnär, ordkrig, ordkunskap, ordlek, ordlån, ordlös, ordmelodi, ordpar, ordprediktion, ordprål, ordrik, ordrot, ordryttare, ordrytteri, ordskatt, ordskifte, ordskillnad, ordskrift, ordspillan, ordslut, ordsnok, ordsnål, ordspråk, ordstam, ordstrid, ordstum, ordstäv, ordval, ordvits, ordvändning, ordvrängare, skällsord, slagord, svärord, tabuord, uppslagsord, visdomsord, välkomstord
Fraser: begära ordet, bevingat ord (bevingade ord), byta ord/växla ord, inte ett ont ord/aldrig säga ett ont ord, ett sanningens ord, främmande ord, få ett ord med i laget, få ordet, få sista ordet, föra ordet, ge sitt ord - svära på, lova högtidligt, ha ett ord med i laget, ha ord om sig, ha ordet i sin makt, ha ordet på tungan, hålla sitt ord, innan man vet ordet av, inte skräda orden, kläda i ord, komma till orda, lägga ett gott ord för någon, lägga orden i munnen på någon, med andra ord, med ett ord, med goda ord, märka ord, ord för ord, ord mot ord, ord och inga visor, ord på vägen, ordet är fritt, rida på ord, sammansatt ord, sanna mina ord, sitt sista ord, stor i orden, stå vid sitt ord, säga ett sanningens ord, sätta ord på/finna ord för, ta någon på orden - tolka någon bokstavligt, ta något efter orden, ta orden ur munnen på någon, ta till orda, tack för ordet, tro någon på orden/tro på någons ord, vara ful i orden, vara stor i orden, välja sina ord, växla ord
Etymologi: Av fornsvenska orþ, av fornnordiska orð, av urgermanska *wurdan/*wurða- (jämför engelska word, tyska Wort, med flera), av urindoeuropeiska *werdho-, av roten *werh₃- ("att tala, säga") (jämför bland annat latin verbum, "ord", varav svenska verb, och grekiska ῥήτωρ (rhētōr) varav svenska retorik).[1][2][3]

Översättningar[redigera]

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ord  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ord ordet ord ordene, orda
Genitiv ords ordets ords ordenes, ordas

ord

  1. ord

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ord  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ord ordet ord ordene
Genitiv ords ordets ords ordenes

ord

  1. ord
    Sammansättningar: bindeord, biord, hovedord, kendeord, stedord, talord, tillægsord, udråbsord, udsagnsord, ordblind, ordbog, ordleg, ordspil

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av ord  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ord ordet ord orda

ord n

  1. ord

Källor[redigera]

  1. Online Etymology Dictionary: "word", läst 2009-04-13
  2. Online Etymology Dictionary: "verb", läst 2009-04-13
  3. Svenska akademiens ordbok, internetupplagan: "ORD.subst2", läst 2009-04-13.