dybbuk

Svenska

Substantiv

Böjningar av dybbuk	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dybbuk	dybbuken
Genitiv	dybbuks	dybbukens

dybbuk u

1. (judisk mytologi) en hämndlysten gengångare eller demon som driver den hemsökte in i galenskap och synd

   2015: Jakobsböckerna, Olga Tokarczuk (översatt av Jan Henrik Swahn):

   I Jentas ögon var det förstås dybbuken som sugit musten ur henne genom att lägga beslag på all föda och som fadern inte lyckats fördriva under deras nattliga duster.

   2019 (21 nov): Recension: Atlantics: Poetisk häxbrygd som värmer hjärtat, Jeanette Gentele:

   Mina tankar går till den judiska myten om Dybbuk, om osaliga andar som tar levande människor i besittning.

   Etymologi: Av jiddisch דיבוק (dibek), av hebreiska דבק (dovek, ”klamra sig fast”).

Översättningar

en hämndlysten gengångare eller demon som driver den hemsökte in i galenskap och synd

• engelska: dybbuk ^(en)
• franska: dibbouk m, dybbouk m
• hebreiska: דיבוק ^(he) m
• italienska: dybbuq
• japanska: ディブク
• jiddisch: דיבוק m (dibek)
• katalanska: dibbuk m
• polska: dybuk ^(pl)
• ryska: диббук ^(ru) m
• spanska: dybbuk m
• tjeckiska: dybuk
• tyska: Dibbuk ^(de)