eminens

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av eminens  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ eminens eminensen eminenser eminenserna
Genitiv eminens eminensens eminensers eminensernas

eminens

  1. upphöjdhet, höghet
    Besläktade ord: eminent