eminent

Svenska

Adjektiv

Böjningar av eminent		Positiv
		Attributivt
Obestämd singular	Utrum	eminent
	Neutrum	eminent
Bestämd singular	Maskulinum	eminente
	Alla	eminenta
Plural		eminenta
		Predikativt
Singular	Utrum	eminent
	Neutrum	eminent
Plural		eminenta
Kompareras med mer och mest.
Adverbavledning		eminent

eminent

1. utmärkt, mycket bra
2. (om person) mycket begåvad, framstående

   Jag har kvällspasset med min eminenta kollega Johan!

Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”), av samma rot som prominent. Jämför danska eminent, bokmål eminent, nynorska eminent, engelska eminent, nederländska eminent, tyska eminent, franska éminent, spanska eminente, portugisiska eminente, italienska eminente, katalanska eminent, rumänska eminent, slovakiska eminentný, tjeckiska eminentní, kroatiska eminèntan, serbiska eminèntan, еминѐнтан, ido eminenta och esperanto eminenta.

Besläktade ord: eminens

Översättningar

Översättningar

• bokmål: eminent
• danska: eminent
• engelska: eminent ^(en)
• esperanto: eminenta ^(eo)
• franska: éminent ^(fr)
• ido: eminenta ^(io)
• italienska: eminente ^(it), esimio ^(it)
• katalanska: eminent ^(ca)
• kroatiska: eminèntan
• nederländska: eminent ^(nl)
• nynorska: eminent
• polska: znakomity ^(pl), wybitny ^(pl)
• portugisiska: eminente ^(pt)
• rumänska: eminent ^(ro)
• serbiska: eminèntan ^(sr), еминѐнтан ^(sr)
• slovakiska: eminentný ^(sk)
• spanska: eminente ^(es)
• tjeckiska: eminentní ^(cs)
• tyska: eminent ^(de), bedeutsam ^(de), herausragend ^(de)

Adverb

eminent

1. avledning till adjektivet eminent; på ett eminent sätt

   Hon klarade av uppgiften eminent.

Översättningar

avledning till adjektivet eminent

• engelska: eminently ^(en)
• esperanto: eminente ^(eo)
• franska: éminemment ^(fr)
• ido: eminente ^(io)
• italienska: eminentemente ^(it)
• katalanska: eminentment ^(ca)
• portugisiska: eminentemente ^(pt)
• spanska: eminentemente ^(es)
• tyska: besonders ^(de), eminent ^(de)

Bokmål

Adjektiv

eminent

1. eminent

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminense

Danska

Adjektiv

eminent

1. eminent

   Han er en eminent sanger og bragende dygtig guitarist. (ViUnge, 1989)

   Han är en eminent sångare och en väldigt duktig gitarrist.

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminence

Engelska

Adjektiv

eminent (kompareras med more och most)

1. eminent

   In later years, the professor became known as an eminent historian.

   På senare åt blev professorn känd som en eminent historiker.

   Etymologi: Möjligen via fornfranska éminent eller medelfranska éminent, av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder mig, jag utmärker mig”), av samma rot som prominent, imminent och mount, mountain.

   Sammansättningar: eminent domain

   Besläktade ord: eminently, eminence, preeminent

Katalanska

Adjektiv

eminent

1. eminent

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminentment, eminència

Nederländska

Adjektiv

Böjningar av eminent	Positiv	Komparativ	Superlativ
Onverbogen	eminent	eminenter	eminentst
Verbogen	eminente	eminentere	eminentste
Partitief	eminents	eminenters

eminent

1. eminent

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminentie

Nynorska

Adjektiv

eminent

1. eminent

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminense

Rumänska

Adjektiv

eminent

1. eminent

   Etymologi: Av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: eminență

Tyska

Adjektiv

Böjningar av eminent
Predikativa former
Positiv	eminent
Komparativ	eminenter
Superlativ	am eminentesten
Attributiva former Stark böjning - (utan artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ eminenter eminente eminentes eminente Genitiv eminenten eminenter eminenten eminenter Dativ eminentem eminenter eminentem eminenten Ackusativ eminenten eminente eminentes eminente Komparativ Nominativ eminenterer eminentere eminenteres eminentere Genitiv eminenteren eminenterer eminenteren eminenterer Dativ eminenterem eminenterer eminenterem eminenteren Ackusativ eminenteren eminentere eminenteres eminentere Superlativ Nominativ eminentester eminenteste eminentestes eminenteste Genitiv eminentesten eminentester eminentesten eminentester Dativ eminentestem eminentester eminentestem eminentesten Ackusativ eminentesten eminenteste eminentestes eminenteste Svag böjning - (med bestämd artikel) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ eminente eminente eminente eminenten Genitiv eminenten eminenten eminenten eminenten Dativ eminenten eminenten eminenten eminenten Ackusativ eminenten eminente eminente eminenten Komparativ Nominativ eminentere eminentere eminentere eminenteren Genitiv eminenteren eminenteren eminenteren eminenteren Dativ eminenteren eminenteren eminenteren eminenteren Ackusativ eminenteren eminentere eminentere eminenteren Superlativ Nominativ eminenteste eminenteste eminenteste eminentesten Genitiv eminentesten eminentesten eminentesten eminentesten Dativ eminentesten eminentesten eminentesten eminentesten Ackusativ eminentesten eminenteste eminenteste eminentesten Blandad böjning - (med nyckelord ein, eine, kein osv.) Singular Plural Maskulinum Femininum Neutrum Positiv Nominativ eminenter eminente eminentes eminenten Genitiv eminenten eminenten eminenten eminenten Dativ eminenten eminenten eminenten eminenten Ackusativ eminenten eminente eminentes eminenten Komparativ Nominativ eminenterer eminentere eminenteres eminenteren Genitiv eminenteren eminenteren eminenteren eminenteren Dativ eminenteren eminenteren eminenteren eminenteren Ackusativ eminenteren eminentere eminenteres eminenteren Superlativ Nominativ eminentester eminenteste eminentestes eminentesten Genitiv eminentesten eminentesten eminentesten eminentesten Dativ eminentesten eminentesten eminentesten eminentesten Ackusativ eminentesten eminenteste eminentestes eminentesten

eminent

1. eminent

   Die neue Haltung war nur realisierbar, weil man aus einer eminenten Substanz schöpfen konnte

   Den nya attityden var enbart realiserbar, eftersom man kunde skapa en eminent substans.

   Etymologi: Av franska éminent, av latinska ēminēns (genitiv ēminentis), aktiv presenparticip av ēmineō (infinitiv ēminēre, ”jag höjer mig, jag framträder, jag utmärker mig”).

   Besläktade ord: Eminenz

Adverb

eminent

1. väldigt, extremt, mycket

   Wir haben einen eminent guten Gegner geschlagen!

   Vir har slagit en väldigt bra motståndare!