enden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för enden

Hjälpverb: haben

Infinitiv enden
Presensparticip endend
Perfektparticip geendet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich ende  du endest  er, sie, es endet 
Plural wir enden  ihr endet  sie enden 
Preteritum Singular ich endete  du endetest  er, sie, es endete 
Plural wir endeten  ihr endetet  sie endeten 
Imperativ
Singular - ende ! -
Plural - endet ! enden Sie !
Konjunktiv I
Presens Singular ich ende  du endest  er, sie, es ende 
Plural wir enden  ihr endet  sie enden 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich endete  du endetest  er, sie, es endete 
Plural wir endeten  ihr endetet  sie endeten 

enden

Synonymer: beenden
  1. sluta