enfald

Svenska

Substantiv

Böjningar av enfald	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	enfald	enfalden
Genitiv	enfalds	enfaldens

enfald

1. brist på genomtänkthet eller eftertanke

   Vilken enfald att spotta i lovart!

2. (litterärt, ålderdomligt) något enkelt och okomplicerat

   Fram genom sekler kom hans gudasång

   Med duvans enfald och med dundrets gång.

   (citat ur Till min hembygd Esaias Tegnér 1804)

Besläktade ord

• enfaldig

Synonymer

• inskränkthet
• dumhet
• menlöshet

Etymologi

Ordet har sitt ursprung från bokbinderiterminologin i betydelsen enkelvikt.

Fraser

• O, heliga enfald

Översättningar

Översättningar

• bokmål: enfold
• engelska: silliness ^(en), foolishness ^(en), simplicity ^(en), stupidity ^(en)
• finska: typeryys ^(fi)
• nynorska: einfald
• polska: głupota ^(pl) f
• ryska: простоватость ^(ru) f
• tyska: Einfalt ^(de) f

Se även

• flerfald
• mångfald
• enkelfalsad
• enfalsad