ess-moll

Svenska

Substantiv

ess-moll (oböjligt)

1. (musik) molltonart som i notskrift vanligtvis skrivs med sex b-förtecken, huvudsakligen bestående av tonerna ess, f, gess, ass, b, cess och dess med tonen ess som tonika
2. (musik) ackord bestående av tonerna ess, gess och b

   Synonymer: e♭m, E♭m

Varianter: Ess moll

Översättningar

molltonart som i notskrift vanligtvis skrivs med sex b-förtecken

• engelska: E-flat minor ^(en)