Hoppa till innehållet

estaca

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Katalanska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av estaca  Singular Plural
Femininum estaca estaques

estaca f

  • uttal: (central) əsˈta.kə
  1. påle, stör, stolpe; spetsad träpåle avsedd att slås ned i marken eller i en vägg
  2. käpp, kraftig stav som kan användas som tillhygge eller stöd
  3. (botanik, jordbruk) stickling, avskuren stam- eller grendel som planteras för att slå rot
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Från gotiska *stakka.[1]
Besläktade ord: estaca-rossí

Verb

[redigera]

estaca

  1. böjningsform av estacar

Spanska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av estaca  Singular Plural
Femininum estaca estacas

estaca f

  1. stör, påle
  2. tältpinne
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Troligtvis av gotiska *𐍃𐍄𐌰𐌺𐌰 (*staka), av urgermanska *stakô, av urindoeuropeiska *(s)teg-.
Besläktade ord: estacar, estacón

Verb

[redigera]

estaca

  1. böjningsform av estacar

Källor

[redigera]
  1. Diccionari català-valencià-balear (1963): "estaca"