förmåga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av förmåga  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ förmåga förmågan förmågor förmågorna
Genitiv förmågas förmågans förmågors förmågornas

förmåga

  1. (om person) det att kunna göra något
    Sammansättningar: arbetsförmåga
    Se även: färdighet, kunskap
    Min ovanligaste förmåga ligger i att memorera siffror i tal.
  2. (om person) det att ofta, mindre avsiktligt, göra något
    Han har en osedvanlig förmåga att försvinna.
  3. person som har en särskild förmåga (1); någon som kan göra något speciellt (och göra det väl)
    Talangjakten drog till sig ett stort antal lokala förmågor.
  4. (om material, föremål eller dylikt) det att kunna göra något dålig definition
    Sammansättningar: absorptionsförmåga, ledningsförmåga
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan. Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Antonymer: oförmåga
Besläktade ord: förmögen

Översättningar[redigera]