finska

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia har en artikel om:
finska
Wiktionary
Wiktionary

Se även Finska.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av finska 1. Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ finska finskan
Genitiv finskas finskans
Som förled i sammansättningar används finsk-.
Böjningar av finska 2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ finska finskan finskor finskorna
Genitiv finskas finskans finskors finskornas

finska

  1. språk som huvudsakligen talas i Finland
  2. kvinna från Finland som tillhör den finskspråkiga folkgruppen
    1920: Folklynnen, Carl Gustaf Laurin:
    finskor äro eleganta, ha de ett mera mondänt, mera kontinentalt drag än våra försiktiga svenskor.

Användning[redigera]

  • Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.
  • Om man däremot vill särskilt framhålla att en kvinna från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvenska" begagnas.
  • Benämningen "finländska" är ett samlingsnamn för en kvinna från Finland, oavsett etnisk bakgrund. Det är alltså benämningen (substantivet) "finländska" man skall använda då man, i vanliga fall, talar om en kvinna från Finland.
  • Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finska", "finländska" och "finlandssvenska".

Etymologi[redigera]

språk
  • Belagt i svenska språket sedan 1556, på fornsvenska finska.
kvinna
  • Belagt i svenska språket sedan 1514.

Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett särskilt substantiv för att beteckna en kvinna som tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland. På så sätt togs substantivet "finska", i dess nya betydelse, i bruk.

Översättningar[redigera]

Adjektiv[redigera]

finska

  1. böjningsform av finsk