finska
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Se även Finska.
Innehåll
Svenska[redigera]
Substantiv[redigera]
Böjningar av finska 1 | Oräknebart | |
---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | finska | finskan |
Genitiv | finskas | finskans |
Böjningar av finska 2 | Singular | Plural | ||
---|---|---|---|---|
utrum | Obestämd | Bestämd | Obestämd | Bestämd |
Nominativ | finska | finskan | finskor | finskorna |
Genitiv | finskas | finskans | finskors | finskornas |
finska
- språk som huvudsakligen talas i Finland
- kvinna från Finland som tillhör den finskspråkiga folkgruppen
- 1920: Folklynnen, Carl Gustaf Laurin:
- Då finskor äro eleganta, ha de ett mera mondänt, mera kontinentalt drag än våra försiktiga svenskor.
- Då finskor äro eleganta, ha de ett mera mondänt, mera kontinentalt drag än våra försiktiga svenskor.
- 1920: Folklynnen, Carl Gustaf Laurin:
Användning[redigera]
- Då man särskilt vill framhålla att en kvinna från Finland tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finska" begagnas.
- Om man däremot vill särskilt framhålla att en kvinna från Finland tillhör den svenskspråkiga folkgruppen i Finland bör begreppet "finlandssvenska" begagnas.
- Benämningen "finländska" är ett samlingsnamn för en kvinna från Finland, oavsett etnisk bakgrund. Det är alltså benämningen (substantivet) "finländska" man skall använda då man, i vanliga fall, talar om en kvinna från Finland.
- Det bör dock påpekas att man i Sverige inte alltid har klart för sig distinktionen mellan substantiven "finska", "finländska" och "finlandssvenska".
Etymologi[redigera]
- språk
- Belagt i svenska språket sedan 1556, på fornsvenska finska.
- kvinna
- Belagt i svenska språket sedan 1514.
Under början av 1910-talet kände den svenskspråkiga folkgruppen i Finland behov av att på ett adekvat sätt benämna sig själva. Sent på hösten år 1912 segrade språkvetare Rolf Pippings inlämnade förslag i tidningen "Studentbladet" med termen "finlandssvenskar". Härvid uppstod behov av ett särskilt substantiv för att beteckna en kvinna som tillhör den finskspråkiga folkgruppen i Finland. På så sätt togs substantivet "finska", i dess nya betydelse, i bruk.
Översättningar[redigera]
språk
- afrikaans: Fins (af)
- albanska: gjuha finlandeze (sq)
- alemanniska: Finnisch
- aragonska: finés
- armeniska: ֆիններեն (hy) (finneren)
- asturiska: finlandés (ast)
- bokmål: finsk (no)
- bretonska: finneg
- bulgariska: фински m (finski)
- danska: finsk (da)
- engelska: Finnish (en)
- estniska: soome keel (et)
- finsk romani: finitiko tšimb
- finska: suomi (fi), suomen kieli
- franska: finnois (fr)
- frisiska: Finsk (fy)
- högsorbiska: finšćina (hsb)
- indonesiska: bahasa Finlandia (id)
- isländska: finnska (is) f
- japanska: フィンランド語 (ja)
- jiddisch: פֿיניש finish
- korniska: finnek
- kurdiska: finî
- lettiska: somu valoda
- limburgiska: Fins (li)
- litauiska: suomių kalba (lt)
- nederländska: Fins (nl)
- nordfrisiska: Finsk
- nordsamiska: suomagiella
- nynorska: finsk (nn)
- occitanska: finés, finlandés (oc)
- piedmontesiska: Finlandèis
- polska: fiński (pl)
- portugisiska: finlandês
- ryska: финский (ru) (fínskij)
- spanska: finés (es)
- turkiska: Fince (tr)
- tyska: Finnisch (de)
- ukrainska: фінська мова (uk)
kvinna
- engelska: Finnish (en) woman (en)
- finska: suomalainen (fi) nainen (fi)
- franska: Finnoise (fr)
- polska: Finka (pl)
- portugisiska: finlandesa
- ryska: финка (ru)
- spanska: finlandesa
- tyska: Finnin (de) f, Finnländerin (de) f
Adjektiv[redigera]
finska
- böjningsform av finsk