flänga

Svenska

Verb

Böjningar av flänga	Aktiv	Passiv
Infinitiv	flänga	flängas
Presens	flänger	flängs (flänges)
Preteritum	flängde	flängdes
Supinum	flängt	flängts
Imperativ	fläng	–
Particip
Presens	flängande, flängandes
Perfekt	(flängd)?

flänga

1. fläka, riva upp flaga/remsa
2. (överfört) flå skinn
3. (vardagligt) hastigt fara runt, jäkta omkring från plats till plats (utan vila)

   Fraser: (partikelverb:) flänga omkring, flänga runt

   Fraser: fara och flänga; flänga land och rike runt; flänga som en skållad råtta

   Besläktade ord: fläng, flängig

Etymologi: Av fornsvenska flængia (”piska, gissla”), nasalerad sidoform till flå. Motsvarande det danska flænge, ("riva av, fläka"), isländska flengia, ("piska, hudflänga").

Översättningar

hastigt fara runt, jäkta omkring från plats till plats (utan vila)

• finska: hyöriä ^(fi), hääriä ^(fi), häärätä ^(fi), pyöriä ^(fi)
• polska: latać ^(pl), ganiać
• spanska: ajetrearse ^(es)