fornnederländska

Svenska

Substantiv

Böjningar av fornnederländska	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	fornnederländska	fornnederländskan
Genitiv	fornnederländskas	fornnederländskans

fornnederländska u

1. det forna språk av lågfrankiska talad och skriven under tidig medeltid (cirka 500 - 1150) i Nederländerna och de norra delarna av dagens Belgien, liksom området av norra Frankrike längs Nordsjöns kust som gränsar mot Belgien; det språk som utgör de första beläggen av det nederländska språket och dess dialekter, efterföljt av medelnederländska under senare medeltiden

   Synonymer: fornlågfrankiska

Översättningar

i äldre tid talad nederländska

• engelska: Old Dutch ^(en)
• nederländska: Oudnederlands ^(nl) n
• tyska: Altniederländisch n