gäng

Svenska

Substantiv

Böjningar av gäng	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gäng	gänget	gäng	gängen
Genitiv	gängs	gängets	gängs	gängens

gäng

1. grupp med social samhörighet, i synnerhet ungdomar med samfälld uppfattning om ett alternativt, ofta kriminellt, beteende

   Sammansättningar: grabbgäng

   Ett gäng härjar i förortsområdena.

   Sammansättningar: gängkriminalitet, gängkriminell, gänguppgörelse, gängvåld, ungdomsgäng

2. sammanfattande samling av detaljer

   Apparaten innehåller ett gäng mer eller mindre smarta funktioner.

   Se även: mängd, samling, uppsjö, uppsättning

Grammatik: I göteborgska kan gäng uppträda som utrum och böjs då gängen i singularis bestämd form.

Översättningar

grupp

• bokmål: gjeng m
• engelska: gang ^(en)
• finska: gängi ^(fi), jengi ^(fi), joukkio ^(fi)
• franska: gang ^(fr) m
• italienska: gang ^(it) f, banda ^(it) f
• japanska: 遊び ^(ja)仲間 ^(ja), 群れ ^(ja), 集団 ^(ja)
• nynorska: gjeng m
• tyska: Bande ^(de) f, Kreis ^(de) m, Clique ^(de) f

samling av detaljer

• bokmål: haug ^(no) m
• engelska: bunch ^(en)