gött

Svenska

Adjektiv

gött (oböjligt)

1. (göteborgska, västgötska, värmländska) härligt, skönt

   Det är la gött, fåglarna sjunger och ölen är kall.

   Uhj va gött nu, föglera sjunger och bärsen är kall. (värmländska)

   Varianter: gôtt (alternativ stavning)

   Synonymer: nice, najs

2. böjningsform av gödd

Adverb

gött

1. (dialektalt) väl, bra

   Det kommer jag gött ihåg.

Substantiv

Böjningar av gött	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	gött	götten	göttar	göttarna
Genitiv	götts	göttens	göttars	göttarnas

gött

1. (förortsslang) rumpa

   Ey, vilken fin gött hon hade.

   Varianter: göt

   Etymologi: Av turkiska göt (”rumpa”).

Verb

gött

1. böjningsform av göda