geit

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ geit geita geiter geitene
Genitiv geits geitas geiters geitenes

geit f

  1. get
    Hyperonymer: klovdyr

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ geit geita *geit geitren
Dativ   geiten   geitom

geit f

  1. get
    Gétarĕnn git gét’ geitrĭn.
    Vallpojken måste vakta getterna.
  2. talltita
  3. bröstvårta, kvinnobröst
    Etymologi: Möjligen till fornnordiska geta.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornnordiska geit, av urgermanska *gaits.
Sammansättningar: geitkett’, geitskell’, geittypp’, gippgeit, himilsgeit, spitigeit
Besläktade ord: geiting

Frisiska[redigera]

Substantiv[redigera]

geit u

  1. get

Färöiska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ geit geitin geitir geitirnar
Ackusativ geit geitina geitir geitirnar
Dativ geit geitini geitum geitunum
Genitiv geitar geitarinnar geita geitanna

geit f

  1. get
    Sammansättningar: steingeit

Isländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ geit geitin geitur geiturnar
Ackusativ geit geitina geitur geiturnar
Dativ geit geitinni geitum geitunum
Genitiv geitar geitarinnar geita geitanna

geit f

  1. get
    Sammansättningar: steingeit

Limburgiska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum Grundform Diminutiv Grundform Diminutiv
Nominativ geit geiteke geiter geitekes
Ackusativ geit geiteke geiter geitekes
Dativ geit, geite geiteke geiter geitekes
Genitiv geit, geits geitekes geiter geitekes
Lokativ geites geiteske geitese geiteskes

geit f

  1. get
    Die geit stóng i g'r wèèd.
    Geten stod på ängen.
    Sammansättningar: steingeit

Nederländska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av geit  Singular Plural
femininum
Nominativ geit geiten

geit f

  1. get

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

geit f

  1. get